Festa & fira: kräftskiva

Kräftskivan eller kräftfesten är en ursvensk tradition som vanligen hålls under ljumma augustikvällar, helst utomhus.

Kräftskiva datum

Kräftskivorna börjar när det är kräftpremiär, den andra onsdagen i augusti. Förr i tiden var det förbjudet att fiska kräftor innan dess men den regeln togs bort år 1993. Många håller ändå på traditionen och äter inga kräftor före kräftpremiären.

Kräftskiva traditioner

Kräftskivan är förstås förknippad med kräftor. Man dukar fram ett stort kräftbord med kräftknivar, tallrikar, massor av servetter och kräftorna (se recept på kokta kräftor nedan) på ett stort fat i mitten dekorerad med kvistar av krondill. Man serverar bröd, kryddad ost, smör, öl och så den obligatoriska snapsen på kryddat brännvin. Festplatsen dekorerar man med färgglada lyktor som lyser upp augustimörkret. Festdeltagarna klär upp sig i roliga hattar och haklappar eller förkläden med kräftmotiv, glada solansikten och mångubbar. Glöm inte häften med snapsvisor (se förslag på snapsvisor).

Historien

Kräftor har funnits i våra vatten sedan stenåldern och det kryllade av kräftor i våra sjöar, åar och bäckar under många århundraden. Kräftor sägs ha ätits i Sverige sedan 1500-talet men det var först i slutet av 1800-talet som man började samlas till stora kräftkalas då man åt kräftorna kalla, först kokta med krondill. Tidigare använde man kräftorna som ingrediens i olika maträtter som t ex kräftkaka och kräftkorv, och från 1600-talet fanns det kräftrecept i alla kokböcker som gavs ut. Det blev modernt med rätter där kräftorna endast användes som dekoration vilket gjorde att den svenska kräftstammen minskade avsevärt. För att skydda kräftorna stiftades år 1878 lagar som förbjöd kräftfiske innan augusti.

De stora kräftkalasen döptes i början av 1900-talet till kräftskivor. På grund av kräftpesten som kom till Sverige med kräftor från Finland år 1907, blev kräftorna alltmer sällsynta och idag har svenska flodkräftor blivit sällsynta och dyrbara.

Affisch av Albert Engström till folkomröstningen om totalförbud mot alkoholdrycker 1922.

Kräftskivan har kanske även bidragit till att Sverige aldrig fick alkoholförbud. Inför en folkomröstning 1922 om ett förbud mot rusdrycker, använde nej-sidan affischer av Albert Engströms med texten "Kräftor kräva dessa drycker".