Annons:

Festa & fira: Påsk

Idag förknippar de flesta påsken mest med långledighet, familjeträffar och god mat.

påsk

Barnen ser framemot alla påskägg fyllda med godis som de ska få. Om man inte är kristen förstås. Då går ens tankar även till Jesu lidande, död på korset och uppståndelse. En del fastar eller håller igen på maten och tar det lite lugnare under den s k påskfastan som föregår påsken.

Varför firar vi påsk?

Från början var påsken en rent religiös högtid men idag har påsken blivit mer en familjehögtid med inslag av kristna traditioner.

Påsken är både en judisk och en kristen högtid. Det gemensamma ursprunget till högtiden är israeliternas uttåg ur Egypten på 1500-talet före Kristus.

Den judiska påsken heter pesach eller “det osyrade brödets högtid”. Man äter endast bröd som är osyrat eftersom man vid flykten från Egypten inte hann låta brödet jäsa. Ordet påsk kommer från hebreiskans “pesach” som betyder “gå förbi” eller “skona”. På Moses tid skulle man slakta ett lamm, ta dess blod och stryka på sin ytterdörr. Dödsängeln som Gud sänt ut som straff för att judarna hölls i fångenskap gick förbi och skonade alla hus med blodsmarkering på sin dörr.

Inom kristendomen blev påsken istället knuten till Jesu lidande, död på korset och hans uppståndelse från de döda. Påsken är idag kyrkans största högtid.

Långfredagen är en helgdag till minne av Jesu lidande och korsfästelse. I Sverige var långfredagen förr i tiden en stillsamhetens och tystnadens dag. Restauranger och teatrar höll stängt. Fram till år 1969 var det förbjudet med offentliga nöjestillställningar denna dag. Påskdagen firas till minne av Jesu uppståndelse.

Och däremellan kommer fastan...

Påskfastan är förberedelsetiden inför påsken. Man fastar dels till minne av judarnas 40 år långa vandring i öknen efter deras uttåg ur Egypten, dels till minne av Jesus 40 dagar med fasta och prövelser i öknen.

Påskfastan börjar på askonsdagen och varar 40 dagar fram till påsk. Man fastar inte under söndagarna varför askonsdagen infaller 46 dagar före påskdagen. Under fastan var det bland annat förbjudet att äta kött och ägg och man skulle leva återhållsamt och stilla.

Under medeltiden när Sverige var katolskt var fastan obligatorisk och seden är fortfarande stark inom katolska kyrkan. Inom Svenska kyrkan har fastan fortsatt som en tid med möjlighet till återhållsamhet och eftertanke, som förberedelse inför påsken.

De tre dagar som kommer närmast före påskfastan heter fastlagen. På fastlagen skulle man förbereda sig inför fastan genom att äta och festa ordentligt. I de södra delarna av Europa och Sydamerika firas fortfarande dessa dagar, med karnevaler och andra festligheter. Ordet karneval kommer av det latinska uttrycket carne vale som betyder farväl kött. Även i det katolska Sverige firades fastlagen med karnevaler. Det enda av förberedelserna inför fastan som lever kvar i Sverige och som är en stor tradition hos oss är att äta fastlagsbullar på dagen innan fastan början, den s k fettisdagen.

Påskens datum - När firas påsken?

Påsken är en s k rörlig högtid, beroende av månens position på himlavalvet. Den infaller alltså inte på samma datum varje år. I andra Mosebok står skrivet att påsken ska firas vid varje vårfullmåne. Kyrkan ville dock inte att den kristna påsken skulle sammanfalla med den judiska påsken, pesach, och kyrkan lär därför ha hållit ett möte år 325 i staden Nicaea. På kyrkomötet bestämdes att påskdagens datum skulle vara den första söndagen på eller närmast efter den första ecklesiastiska fullmånen efter vårdagjämningen. Vårdagjämningen fixerades till den 21 mars. Påskdagen kan alltså infalla vilken söndag som helst mellan den 22 mars och 25 april.

Påsktraditioner i Sverige

Hemmet pyntas med påskris prydda med fjädrar i olika färger och pynt i form av t ex vackert målade konstgjorda ägg, påskkycklingar eller små påskkärringar. På borden står vaser fyllda med lysande gula påskliljor och små arrangemang med olika vårblommor. Utanför ytterdörren har man ett stort påskris och kanske grupper med vårblommor som hälsar gästerna välkomna.

Annat vanligt påskpynt är kycklingar, hönor, tuppar, ägg och påskkärringar i varierande material och utförande. Hos många hittar man påskharar - det är de som kommer med påskäggen till barnen. Och sist men inte minst: barnens eget påskpynt som de pysslat ihop i skolan eller förskolan och som de stolt kommer hem och  visar upp. Många barnfamiljer avsätter en dag då de pysslar påskpynt och påskkort tillsammans med barnen. Tips på påskpyssel finns på Pysselguiden.se.

Skärtorsdagen inleder påskhelgen och för många är det en halv arbetsdag. I folktron var det dagen då häxorna reste till Blåkulla och därför klär barnen ut sig till påskkärringar och går runt och knackar dörr. När dörren öppnas önskar de glad påsk och sträcker fram en korg. Ibland ger påskkärringarna bort ett påskkort de pysslat själv. Har de tur blir de då bjudna på godis och får kanske en peng i sin korg.

På påskafton eller påskdagen samlas många familjer och målar ägg och äter påskmiddag tillsammans. Barnen får leta upp påskägg som påskharen gömt. Dessa påskägg är stora vackert dekorerade pappersägg fyllda med godis eller presenter. Resten av påskhelgen, påskdagen och annandag påsk, blir för många en välförtjänt tid för vila.

Påskbordets mat

I fokus på påskbordet är äggen, oftast färgglatt dekorerade, och till dem serveras olika sorters inlagd sill. Annan traditionell mat till påsk är lamm, lax, Janssons frestelse, kyckling, skinka, köttbullar och prinskorvar. En god påsktårta till kaffet och efteråt påskgodis är det inte många som tackar nej till.

Roliga påsklekar

Ingen påskfest utan lek! Förbered för en stund där vuxna och barn leker roliga lekar tillsammans.

Påsklekar ->

Högtider & firande - fler artiklar »

Annons:

Annons: